Dawa ka Federation of Khasi States na u Myntri DCA ban sdang ia kren halor ka IOA

Shillong, Jymmang 19: Ka kynhun Dorbar GrandThe FKS Council of Chiefs of Meghalaya bad ka Federation of Khasi States, hapoh ka jingialam jong u Bah John F Kharshiing, ha ryngkat u Bah H L Ryntathiang, Lyngdoh Hima Lyngiong, bad u Bah J Khyriemujat, Rangbah Shnong, Nongmadan, Smit, mynta ka sngi 18 tarik May 2018, ha kaba la ia kynduh ia u ka tnad Shri. James PK Sangma, Minister, ki tnad Law, District Council, Home, etc.,ha kaba la ai ia ka dorkhast bad ki kot ki sla baroh kiba iadei bad ka jingdawa halor ka Instrument of Accession and Annexed Agreement 17th August 1948, IOA bad  AA bad la kyntu jur ia ka Sorkar Jylla Meghalaya ban khmih bad jubap sha ka Ministry of Home Affairs, Government of India, halor ki shithi kiba la poi na MHA kiba tarik 18th July 2012; 14thOct 2014; bad 27th Nov 2014  kiba iadei halor ka  Instrument of Accession bad Annexed Agreement 17th August 1948, kaba la sah teng mynta la palat hynniewphew snem.

Ha ki jingiakren u Bah John F Kharshiing, u la pyntip ruh ha u Home Minister Meghalaya  ba la pan por ban pynlong ka jingiakren kaba kyrpang bad u Chief Minister ha u bnai (June) Jylliew ban wan halor ka juh ka phang,  bad u la ong ba ka jingpynslem ban ithuh ha kaba shai kdar ia ki Syiem, Lyngdoh, Sirdar, Wahadar, Dolloi, Nokma hapoh ka Constitution Ri India ka la wanrah kiba bun ki jingtyngkhuh ha ki Shnong, Raid bad Dorbar Hima, ha kaba pyrshang ban pyntreikam ia kiba bun ki  Act bad Rule.

U Bah John F Kharshiing, u la pyntip ha u Myntri Law, Home, bad District Council Affairs, ia ka jingbym shim khia ka jingleh matlah na ka liang ki bor KHADC ban jubap sha ka Sorkar Jylla halor ka shithi wan jingmut na ka MHA namar ka jingthmu jong ki ka paw shai lyngba ka  The United Khasi–Jaintia Hills Autonomous District (Appointment and Succession of Chiefs and Headmen) Act 1959  kaba dei ka Act kaba la pynhiar pynlehrain ia ka kyrdan jong ki Syiem, Lyngdoh, Sirdar, Wahadar, Dolloi Myntri, Basan, Syiem Raid, Lyngdoh Raid, Bongthai Raid, Rangbah Shnong, bad Sordar Shnong hapoh u pud u sam jong ka Khasi bad Jaintia Hills,  bad ka nuksa ka paw sha ha kaba ki bor KHADC kim shym la patiaw haduh kine ki sngi wat hadien ka jingpynkynmaw saw sien ia ki jingkyrpad ban phah lum ia ka Dorbar Hima Mylliem bad katei ka la kylla long ka jingduhnong ia u khun u hajar jong ka Hima Mylliem, ban ioh ia ka jingsynshar kaba khuid kaba shai, lah ruh ban iohi na ki record kumno ba ka long kaba lyngoh ba ki bun sa tang ki Acting Chief hapoh Mylliem Syiemship.

U Bah John F Kharshiing, Spokesperson, Federation of Khasi States, ha ka jingthoh u la kdew kum ka nuksa ia kumba 44 tylli ki Acts/Rules of Central Laws, State Laws, bad ki Ain District Council  (The Constitution (Scheduled Tribes) Order, 1950, 1976, 1987, the  Indian Citizenship Act 1955,  The Indian Registration Act 1908 ,The Meghalaya Transfer of Land (Regulations) Act 1971 and Rules 1974. The UK-JHD (Land Revenue) Regulation, 1953, The Indian Stamp Act 1899 within the Khasi States, The Land Acquisition Act 1894 or what is now called- The Right to fair Compensation and Transparency in Land Acquisition, Rehabilitation and Resettlement Act 2013 The Coal Mines Nationalization Act 1973 and 1976, The Mines and Minerals (Development and Regulation) Act 1957;  Land Acquisition (Mines) Act 1885,  The Indian Electricity Act 1910 bad ka The Electricity (Supply) Act 1948, (now called The Electricity Act 2003), The Securitisation and Re-construction of Financial Assets and Enforcement of Security Interest  Act ,2002, The Atomic Energy Act,1962, The National Highway Act 1956, SEZ Act 2005, The Railway Act 1989, The Registration of Births and Deaths Act 1969 and the KHAD (Khasi Social Custom of Lineage) Act 1997 vrs the Customary and Social Laws in Meghalaya, The Income Tax Act 1961, The Banking Regulation Act 1949, The Companys Act 1956, The Public Debt Act  1944, The Meghalaya Town and Country Planning Act,1973 and the Meghalaya Building Bye Laws; The UK-JHAD ( Establishment of Town Committee) Act 1960 & TheUK-JHAD (Establishment of Town Committee) rules 1962 ; The UK-JHAD ( Trading by Non-Tribals) Rules 1959, The Cantonment Act 2006 bad bun kiwei kiwei ki Ain kiba tyngkhuh bad ka dulir ki Hima Khasi States ka Instrument of Accession bad and Annexed Agreement 17th August 1948.

Ban ioh ban pynbeit ia kitei ki jingeh ka Dorbar The Grand Council of Chiefs of Meghalaya, ka la kyntu jur ia u Home Minister bad thaw ki lad ban ia kren bad ka Sorkar Jylla halor ka jingdonkam ban  i) Thung ia ka State level Committee kaban kynthup ia baroh ki kynhun khamtam ki trai kam ban ia kren halor ka Instrument of Accession and Annexed Agreement katkum ki shithi MHA sha u Chief Secretary, ha ka 18 tarik July 2012;  14 Oct 2014;   nad 27th Nov 2014 (copy enclosed) bad ii) ban kyntu ia ka Sorkar Government of India ban thung ia ka High Powered Committee kaban trei da ka por hapoh u Union Cabinet Secretary, ban ia pynbeit ia ki jingiateh bad ki jingiakular katkum ka Instrument of Accession bad Annexed Agreement bad ban thaw ki lad ban pynbeit ia ki jingdkoh hapoh ka Constitution Ri India (Constitutional Legal issues) katkum ka jingbthah jong ka National Commission for Schedule Tribes kaba la phah ia ka shithi ha ka 26 tarik April 2012,  bad 27 tarik August 2014 (copy enclosed) bad iii) ban rah da ka rai dorbar Assembly (special resolution) bad ka bill hapoh Meghalaya Assembly ban pynrung ia ka Instrument of Accession bad Annexed Agreement kaba 17 tarik August 1948, hapoh ka Article 370 A na ka bynta ki Khasi States kiba don hapoh jylla Meghalaya.

U James PK Sangma, Myntri ki tnad Law, Home, DCA, , Meghalaya, u la mynjur ba kine ki long ki kam kiba kongsan bha kiba don kam ban da sngewthuh bniah bad kaba donkam ia ka jingiamir jingmut lang jong baroh, bad u la pynpaw ba ka por ka la sngewdei ba ngin ia sdang ban kren halor kine ki kam baroh kynthup ia ka kam ban jubap sha ka tnad MHA, bad u la ong ba un sa bthah ia ki tnad Law, DCA ban pynkhreh ia ka jingbatai kaba bniah halor kitei ki kot ki dulir khnang ba ka jingiakren ha ka Sorkar bad ka jingiakren ka jingiakynduh hapdeng u Chief Minister bad ka Federation of Khasi State.

What Next?

Recent Articles

Leave a Reply

Submit Comment

*

Where to buy Vidalista Professional 20 Mg (Tadalafil) tablet